Colors
 
السبت, 21 يناير 2017
من نحن   |   اتصل بنا
Islam bortom myterna
7 Mar, 2016 At 11:02 AM

_U4A0719Mohammed Fazlhashemi har skrivit en välkommen lektion i muslimsk filosofi och kultur/Aftonbladet

Hatet mot muslimer har nått epidemiska proportioner på vår kontinent. Värst är läget i de postkommunistiska länderna strax söder om Sverige.

I Polen hade den stora veckotidningen wSiecinyligen ett omslag där texten ”Den muslimska våldtäkten på Europa” illustrerades med en bild som i sin grovhet förde tankarna till nazismens antisemitiska propaganda på 1930-talet. I Tjeckien och Slovakien vill man för sin del inte släppa in några muslimska flyktingar.

I detta läge krävs uppenbarligen vidgad kunskap om den muslimska kulturen och idéhistorien. Vi behöver påminnas om att de politiska versioner av islam som nu skapar skräck och rubriker är resultatet av den sorts förvridna fundamentalism som kan få både religioner och politiska ideologier att spåra ur. I det avseendet har inte heller kristendomen varit immun, från de blodiga korstågen till imperialismens slaktande i den västerländska ”civilisationens” namn.

Uppsalaprofessorn Mohammad Fazlhashemis bok är ett viktigt bidrag till upplysningen om ett rikt religiöst och kulturellt arv. Med lärd överblick skildrar han den storhetstid som islamisk civilisation upplevde under det osmanska väldet, i det safavidiska Persien och under Indiens mughalhärskare. Det är en period som sträcker sig från 1200-talets mitt till 1900-talets början och som därmed överlappar de epoker från medeltiden och framåt som Europas historia delas upp i.

Att läsa om de muslimska filosofer som på 1200-talet utvecklade tankar kring religion och samhällsordning är särskilt intressant om man har den kristna idéhistorien i minnet. Skolastikens teologer (till exempel Thomas av Aquino) stödde sig, liksom sina muslimska kollegor, ofta på Aristoteles. Också ”den gudomliga Platon”, var en auktoritet som muslimska lärde gärna hänvisade till. En filosof som Mulla Sadra (1571–1640) betraktade de grekiska tänkarna som legitima arvtagare till de israelitiska profeterna.

Kristendomens klassiska spänning mellan rationalister och mystiker finns också inom islam. Den store persiske teologen al-Ghazali (död 1111) misstrodde ”filosofernas gud” på ett sätt som kan påminna om vadBlaise Pascal underströk med några berömda ord drygt fem hundra år senare.

På det politiska planet strävade många muslimska ideologer från 900-talet och framåt efter en samhällsordning med tron som bakgrund men med förnuftet som ledstjärna. Kalifatet som politiskt ideal var överspelat och i kalifens ställe tänkte man sig en filosofiskt upplyst härskare.

Fazlhashemi följer pedagogiskt de statsrättsliga tankarnas utveckling i den muslimska världen fram till vår egen tid. Den mångfacetterade rörelse som brukar kallas ”politisk islam” etableras i början av 1900-talet, inte minst i relation eller motsats till Västerlandets politiska ideologier.

Den arabiska våren gav i vår egen tid utrymme för en konkurrerande mångfald av åsikter om religion och samhälle men bortom en allmän längtan efter demokrati och frihet. Särskilt bland de unga, fanns en betydande osäkerhet om hur de politiska målen skulle nås. Det muslimska brödraskapet fick makten i Egypten på demokratisk väg men agerade efter principen ”the winner takes all” utan större hänsyn till olika minoriteters önskemål. När detta ledde till en militär kontrarevolution skapades en bredare misstro mot demokratins möjligheter långt utanför landets gränser.

Det som sedan hänt under de allra senaste åren är att frustrationen över inhemska diktatorer och västerländsk manipulering, i kombination med en av Saudi-arabien sponsrad ideologi, lett till en radikalisering i bokstavstrons tecken.

Internationella maktspelares vilja att störta regionens sekulära eller religiöst toleranta diktatorer har samtidigt gett fritt spelrum för fanatiska extremister. Att det var den amerikanska invasionen av Irak som stärkte grogrunden för IS är ingen tillfällighet. Den Natoledda aktion som (med svenskt deltagande) lett till Libyens totala sönderfall har på motsvarande sätt gett IS och besläktade rörelser en förskräckande stark bas i Nordafrika med förödande konsekvenser för både européer och afrikaner.

Det våldsbejakande kalifat som nu utropats i Mellanöstern har bland annat haft som mål att sudda ut de gränser som västeuropéerna en gång drog i ökensanden mellan Irak och Syrien. Det är en förvriden ideologi som kraftigt fördöms av ledande muslimska teologer runt om i världen. I mångas ögon har denna avart ändå färgat bilden av en religion där barmhärtighet är ett ständigt upprepat grundtema.

Det är också med en påminnelse om barmhärtighetens perspektiv som Mohammad Fazlhashemi slutar sin bok. Den försöker inte dölja de muslimska samhällenas problem i dagens globaliserade värld men den är samtidigt en välkommen korrigering av fördomsfulla stereotyper om islam i historia och nutid.

About -

comment closed